Eftersom jag själv är sponsrad av Fivefingers i Sverige kan man ju förstå att jag vill föra fram budskapet om denna “nyhet”. Jag vill dock påpeka att jag inte är sponsrad av något som jag inte tror på, eller som jag inte ser nyttan med. Breeze Fitness som verksamhet vill endast förknippas med det bästa, varpå det inte är en tillfällighet att vi har partners som TRX, WoodWay, UnderArmour, Jacobs Ladder, Concept 2 Träningsredskap utbildningsverksamhet, Keiser, AFPT samt Vibram FiveFingers.

Vibram Fivefingers ser märkliga ut och har funnits ett tag, och om man går bakåt i min blogg ser ni att jag började använda dem 2008. Sedan dess blivit alltmer involverad i deras svenska lansering. Jag var på SweSportmässan och fick se denna “komiska” sko, som jag inte direkt förstod tanken bakom. Jag testade en och det kändes ju helt klart annorlunda, jag kunde inte minnas sist jag hoppade barfota, eftersom man alltid haft skor på sig i idrott och i gymträningen. Head2Foot som är ett företag inom fritids-natur branschen frågade om jag som fitnessprofil ville ha ett par och ge en utvärdering, eftersom skon var ny i Sverige då. Som fattig fitnessprofil tar man ju mot det mesta som man kan anses som spons.

Jag började träna med dem både i de fria lyften likväl som min plyometriska träning och TRX. Jag gillade dem verkligen, kände definitivt att marklyften blev bättre, vilket kanske inte är så svårt att förstå då man har ett par centimeter mindre att lyfta stången. Däremot var de inte direkt snygga, modellen var en Classic öppen historia som såg lite ja, annorlunda ut. Många skratt fick man ta, men det bjöd jag på. Jag körde även FitnessFive 2010 i dem, då med 27reps på 127,5kg i böjen. Mina knäböj och marklyft har aldrig känts bättre.

_________________________________________________________________________________

Människan har engagerats i uthållighetslöpning i över 100 000år (department of Human Evolutionary Biology), men dagens moderna löparsko (läs nike-skon) gjorde sin entré på 70talet. De föregående åren var det barfota löpning som gällde eller i enkla skor med minimala sulor ibland även mockasiner (för att skydda huden). Väldigt minimalistiskt jämfört med dagens löparskor. Alltså är den här barfota-löpnings karusellen som är igång inget nytt påhitt, snarare back to basics.

OS 1960 vann Abebe Bikila marathon utan skor, andra som vunnit OS barfota är Zola Bud 3000m. Flerfaldiga världsmästaren Tegla Loroupe är också en av de främsta barfota löparna genom tiderna. Vi ska heller inte glömma Jesse Owens som utförde den största delen av sin karriär utan skor.

Abebe Bikila

Här hemma i Sverige har vi ju Jonas Colting som den främsta förespråkaren av barfota löpning och således också fivefinger skor.

(han har även felaktigt förknippats med LCHF kost, vilket han inte förespråkar i hans böcker)

Så frågan är hur vi kan springa utan skor? De flesta ser ju detta som döden för fötterna och knäna eftersom de flesta tror att vi inte tål att springa utan skor. Däremot har de flesta inga problem att ta en löparrunda med sina nya löparskor, eftersom de flesta nog anser att löparskon skyddar oss från skador i fötter och knä. Det verkar vara allmänt vedertaget att löparskon har en förmåga att få våra knä och fötter mer motståndskraftiga till skador. Det är precis tvärtom. Dr. Craig Richards(University of Newcastle, Australia -British Journal Of Sports Medicine) fick i uppgift att leta fram studierna och de empiriska bevisen för att detta stämmer, han fann inga. En 20 billioner USD industri baseras alltså på ingen som helst vetenskap, där det ofta hävdas att olika skor ger oss dels minskad risk för skador och prestationsförbättringar.

Det som också är slående är denna epidemi av knä, ankel och höft skador som finns både inom amatör löpning såsom inom elit. Det fanns helt enkelt inte alls i samma utsträckning innan. Så hur kan man hävda detta, jag förstår att de flesta vill se bevisen.

Alla som har löptränat vet att det är en ansenlig kraft ner i marken från foten vid varje fotsättning. Så hur kan detta vara bra för foten, utan en komfortabel sko att låta foten slå ner i marken med sådan kraft. Utan något som absorberar denna kraft, låter det som att vi verkligen kan skada oss.

Det som låter märkligt i sammanhanget är att vi inte såg de förväntade skadorna i de atleter såsom Bikila, Bud eller Owens. Än ovanligare var det förr med plantar fascitis vilket borde bli summan av de krafterna som hälen tar upp vid löpsteget. Om vi tittar på en konventionell löparsko så är ju hälen väldigt dämpad av förmodligen just den anledningen.

Detta var några av orsakerna som drev Daniel Liebman att studera just barfota löpning ur en biomekanisk synvinkel. (studie)

I studien så jämförde man barfota löpare och löpare med konventionell löparsko. Skillnaden man fann var hur foten landar på marken, barfota löparna landande på främre delen av fotsulan eller på mitten av foten. Löparna med de konventionella löparskorna landande i de flesta fall på bakre delen av foten (hälen). Man spekulerar i att löparskon faciliterar löpning på hälen eftersom det finns en överdriven absorption samt elevering.

Intressant nog visar analysen av löpstegen att även vid hårda underlag (ex asfalt) så genererar barfotalöpningen mindre krafter mot foten jämfört med traditionell löparsko.

Skillnaden beror primärt på plantarflektionen som sker vid barfotalöpning (främre delen av foten) då foten får sin första kontakt med underlaget (landningsfas). Detta gör att samarbetet med ankeln blir optimalt vilket avlastar strukturen under hälbenet. Hela tillvägagångssättet vid landningsfasen för barfotalöpningen gör att den totala kraften som foten måste absorbera är mindre än vid en landning på hälen.

Så själva landningsfasen är den stora skillnaden om man jämför barfotalöpning och löpning med konventionell löparsko, hur foten är vinklad vid första delen av fotnedsättningen att själva foten får absorbera mindre energi vid denna fas är vital för att minimera skador i nedre extremiteterna. Vidare så kan man spekulera i hur kraften överförs via kinetiska länkar uppåt i kroppen, genom löpning på bakre delen av foten. Det är svårt att svara på om det sker direkta energiläckor av detta, däremot kan vi nog konstatera att en hel del strukturer får ta mer ansvar för absorption än vad dessa strukturer är avsedda för.

Här har alltså ren barfotalöpning jämförts med konventionell sko, alltså inte direkt fivefingerskor, det man kan dra som slutsats torde vara att utan en artificiell absorbtions dämpande sula så springer vi inte gärna på våra hälar. Egentligen kan man säga att all löpning med minimalistiska sulor – mockasiner, fivefingers, speciella sandaler etc är väldigt självbegränsande. Det finns ingen som kommer att fortsätta springa på hälarna i dessa minimala skor, det gör helt enkelt jäkligt ont. Du får en akut feedback från ditt nervsystem att det är något som inte stämmer. För de som tycker det är komplext att förstå begreppet självbegränsande så kan ett annat exempel vara hopprep. Om jag säger till dig att hoppa i 10min, så säger detta inte något om hur många hopp du kommer klara det sätter ditt system stopp för innan det är optimerat. Kan du inte hoppa hopprep så kommer du inte få sådär överdrivet många hopp utförda på 10min, däremot kan de som optimerat sitt system få ut ett par 100. Hoppar du för höga hopp så kommer ditt aeroba system säga stopp – helt enkelt självbegränsande.

Under foten sitter rikligt med mekanoreceptorer som bland annat har till uppgift att ge information till vårat system om lokomotion. Genom att använda sig av en stor sula, försämras receptorernas förmåga att servera nersystemet med information. Ungefär som att ta på sig ett par glasögon som inte är avsedda för dina ögon. Detta skapar givetvis alternerade mönster vilka strukturer som arbetar vid gång och löpning. För att göra en historia kort så blir resultatet långsiktigt att det lätt bildas “knutor” och förändringar i fotens mjukdelar (muskulärt/fascia). Detta stör både “aktivering” och energiöverföringsförmåga från fotens mjukdelar vidare upp i kedjan via soleus, hamstrings, gluteus, bål, skulderblad, övre extremitet. Att benänma muskler kan dock anses fel, eftersom det egentligen är via fascian som energiöverföringen sker primärt, det påverkar dock muskler och leder. Det är inte ovanligt att man ser problematik i kedjor, någon som har ont i vänster knä har ofta andra problem längre upp i kedjan, vilket tyder på asymmetrier.

Nog om detta, det ska ju inte vara en uppsats.

Efter att ha läst detta hoppas jag de flesta är övertygade om att vi måste tillbaka till grunden, oavsett om du väljer fivefinger skor eller en annan modell eller helt enkelt kör barfota. Det primära syftet borde för oss alla vara att träna upp fotens mobilitet, stabilitet, styrka och via proprioceptionen skapa optimala mönster för gång, hopp och löpning (ja löpning är ju hopp från ett ben till ett annat )

Efter du har optimerat dessa faktorer kan man använda vilken sko man vill, däremot bör man alltid komma tillbaka till det naturliga då och då. De flesta av oss bör alltså ha mer än ett par skor för träning, oavsett vilken idrott man aktiverar sig med. Jag hoppas ingen sitter och drar sig för priserna på fivefinger skor, kroppen kan inte värderas i pengar. Jag hoppas jag förmedlat att foten är en av de mest vitala delar att hålla hälsosam under livet ,eftersom fötterna är så rika på mekanoreceptorer och en sådan väsentlig del av hur energi överförs vidare upp i kedjan.

Allt som heter “pronation controll”, “cushion controll” osv i sporthandeln är ren och skär hokus-pokus tills någon annan kan bevisa motsatsen. Välj de som är snyggast och träna minimalt i dem, maximalt i fivefingers. Pronation är dessutom helt naturligt, det är överdriven pronation som är en dysfunktion…

För de som precis köpt Fivefingers eller ska köpa så är det viktigt att lära sig använda sig fot igen. Det är i princip ingen av oss som har en optimalt fungerande fot eftersom våra föräldrar satte skor på oss så fort vi lärde oss gå, inte heller har vi toleransen i huden för att springa helt barfota. Jag brukar rekommendera de flesta att träna halva sina gympass med fria vikter i sina fivefingers första veckan, den andra veckan hela pass, den tredje veckan kan man börja med lite hopprep 5-10min, veckan därpå kan man börja med sina lätta joggingrundor på 15-25min, gärna på gräs. Man måste börja bygga upp sin tolerans igen, och efter ett tag kommer du känna hur underbart det är att ha en väl fungerande fot!

Nu är det läggdags, upp i ottan! Ni finner vår kollektion på fivefingers på www.breezefitness.se/butik

//SR